Vid närsynthet, även kallat myopi, ser man bra på nära håll men dåligt på långt håll. Det beror på att ögats brytande system är för starkt i förhållande till dess längd. Det kan bero på att ögats lins är för krökt, eller så är ögat för långt. Närsynthet kan korrigeras med hjälp av konkava glasögonlinser. Det upptäcks vanligtvis i åtta- till tolvårsåldern, förvärras vid puberteten och mattas sedan av.
Prevalens
Man uppskattar att ungefär 10% av Sveriges befolkning har någon grad av närsynthet. I USA ligger andelen på ungefär en fjärdedel, och i länder som Japan, Singapore och Taiwan är nära hälften av befolkningen närsynt.
Grav myopi
Graden av närsynthet mäts i dioptrier, som är en måttenhet för en lins brytande förmåga. Om synfelet är större -6 dioptrier räknas närsyntheten som grav myopi. Vid grav myopi finns förhöjd risk för andra problem, som till exempel näthinneavlossning eller glaukom. Även glaskroppsgrumlingar, upplevda svarta prickar i synfältet, förekommer oftare.
Orsaker
Närsynthet är till stor del ärftligt, enligt vissa uppskattningar beror det till 89% på gentiska faktorer. Enligt tvillingstudier kan defekter i PAX6-genen ge upphov till myopi. Hur miljöfaktorer påverkar närsyntheten råder det delade meningar om. Linsens förmåga att ackommodera beror på den så kallade ciliarmuskeln, som reglerar dess form. Enligt en teori är muskeln försvagad, så linsen får svårare att ställa om till att se klart på avstånd. Enligt en annan teori blir muskeln tvärom överansträngd och får kramp, så att den inte kan slappna av tillräckligt.
Även kosten kan ha betydelse. Enligt vissa studier kan för mycket stärkelse och fett orsaka närsynthet, till exempel genom för mycket bröd i barndomen. Stillasittande och stress tros också kunna förvärra närsyntheten.
Varningssignaler
Att folk går runt med synfel utan att vara medvetna om det är vanligare än man kan tro. Först när de börjar bli äldre blir problemen uppenbara, då de får svårare att korrigera synen anatomiskt. Till exempel får ögats lins svårare att ställa om, och det blir svårare att kisa.
För många är det först när man testar synen inför en körkortsprövning som problemen blir uppenbara. Andra kan upptäcka att de behöver läsglasögon. När de för första gången prövar ett par glasögon kan de bli helt överväldigade över skillnaden.
Det är lättare att bli medveten om sitt synfel om man känner till vilka varningssignaler man bör hålla utkik efter. Om någon av sakerna nedan stämmer på dig är det möjligt att du behöver glasögon:
- Du brukar skylla på belysningen om du har svårt att se.
- Svart ser ut som grått på avstånd.
- Armarna räcker inte när du ska läsa, till exempel på etiketter på matvaror.
- Du får höra att du kisar när du sitter vid datorn.
- Framåt eftermiddagen eller kvällen kan du få huvudvärk eller bli trött i pannan.
- Du råkar missa avfarter när du kör bil eftersom skyltar kommer mot dig för fort.
- Att köra i mörker blir ansträngande, ljuskällor känns som solar.